… efter , sin fader …

Runsten (?), röd sandsten, rektangulär 0,6x0,7 m st och ca 7 cm tjock. På grund av värmen från spisen har stenen spruckit mitt itu. Runstenen (?) ligger inmurad i spiselmuren med runorna nedåt så att det är omöjligt att med säkerhet säga, att det är en runsten. Uppgifter av gårdens ägare, Karl Axel Petersson: 1898 var en person från riksantikvarieämbetet och tittade på runstenen. Då var den ännu inte inmurad. Personen ifråga fotograferade stenen och tolkade runorna för gårdens folk. Möjligen är runstenen en annan sten, som i början av 1900-talet kördes ned och lades i ett röse på ängen, nu okänt vilket. 1901 uppfördes en tvättstuga och i denna spiselmur inmurades runstenen. 7-4-42 besökte Sven B-F. Jansson platsen (Förstagångsinventeringen 1952).

Inmurad oåtkomlig i en spis i brygghuset vid Skärplinge.
Runstenen finnes inmurad vid spisen i en tvättstuga, belägen ca22 Ö allmän väg.

U ATA423-4018-1999 kan utgöra ytterligare en del av denna sten. Källström (2002:18) föreslår att iþia-m kan läsas iþialm och tolkas *IðhialmR.