Kylving och Holmger lät resa stenen efter Vred, sin fader, och efter Viborg, sin syster. Han drunknade i Båven, en mycket sorglig död. Gud och Guds moder hjälpe deras själ.

Runsten, av granit, 2.1 m h, 1.4 m br (V-Ö) vid basen och 0.6 mtj, avsmalnande uppåt till 0.5 m br och 0.55 m tj med ettnärmast rektangulärt tvärsnitt. Inskriptionen, som vetter mot Noch Ö, lyder:Kulving och Holmger läto resa stenen efter Vred, sin fader ochefter Viborg, sin syster. Han drunknade i Båven, en mycketsorglig död. Gud och Guds moder hjälpe deras själ.Runslingor är inhuggna på Ö smalsidan och N bredsidan. Mot N ärtexten inskriven i en slinga som följer kanten och som nedtillavslutas av ett elegant djurhuvud som biter sig självt isvansen. Runorna är 8-10 cm höga och vanligen 5-7 mm djinhuggna. Inskriptionen är delvis borta där stenen slagitssönder. Mitt på stenens N sida är ett kors 0.4-0.4 m st. Stenenär sönderslagen i fem delar och lagad. Stenen låg från1800-talets mitt fram till 1931 i en svinhusgrund, därefterrestes den på den plats där den nu står. Enligt Peringskiöldstod den "på Sundz backa wid Bågen Siön", och idag troligen inärheten av den ursprungliga platsen. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Kuperad S-sluttande ler- moränmark. Hagmark.

35 m SV om NÖ höret av hage.