Runsten, röd sandsten, 1,63 m h och 1-1,03 m br och 0.08-0.12 m tj. Stenens yta är starkt trampsliten och nött, samt försedd med två hål, 0,06 respektive 0,04 m diam. Baksidan är råhuggen. Stenen har tidigare legat på Hedemora kyrkogård, i den NV stigluckan mot kyrkogatan, där den av Trotzig omtalats såsom sannolikt varande en runsten, som varit uppställd på Kapellbacken (jämför RAÄ-nr 38), enligt uppgift i Petrus Uglas "Näsgårds län i Dalarna i forna tider" 1734. 1 juni 1987 inleddes en undersökning av stenen genom Åke Hyenstrand, biträdd av Erik Axelsson, Barbro Eriksson och Lennart Serenius. I samband härmed lyftes stenen och rengjordes, samt undersöktes av avdelningsdirektör Helmer Gustavsson från Riksantikvarieämbetets runverk. Undersökningen, som bör betraktas som preliminär, ledde till att svaga antydningar till ett skriftband och en stapel av runkaraktär kunde observeras i övre delens vänstra parti. Stenen rengjordes slutgiltigt i juli 1987 och placerades i kyrkans vapenhus. Svaga antydningar till ristningar imålades med vit vattenfärg.

I vapenhus i Hedemora Kyrka.