§A En oxe och två uns silver (i böter) till staven för att en helgedom ska återställas i giltigt skick för första gången; två oxar och fyra uns silver (i fina) för andra gången; men för tredje gången fyra oxar och åtta uns silver (i fina); och all egendom i avstängning, om han inte gör rätt. §B Att folket har rätt att kräva, enligt folkets lag, som förordnades och stadfästes tidigare. Men de gjorde sig den här "ringen", Anund från Tåsta och Ofeg från Hjortsta. Men Vibjörn målade. §B Att folket har rätt att kräva, enligt folkets lag, som förordnades och stadfästes tidigare. Men de gjorde uttalandet(?) tight(?), Anund från Tåsta och Ofeg från Hjortsta. Men Vibjörn målade.

Järnring med runinskrift, ca 45 cm om yttre diam, godstjocklek 17 mm. Runorna, som finns på ringens båda sidor, är 10-11 mm höga. Inskriften täcker ung 2/3 av ringens omkrets på båda sidor. Originalet finns på pastorsexpeditionen, 150 m SV om kyrkan, RAÄ nr 411:2.
Enligt Marit Åhlén i Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 27, förvaras originalet i församlingens kassavalv och kopian förvaras i sakristian.
Enligt ett flertal på 1700-talet upptecknade sägner var ringen ursprungligen fästad på Hög kyrkas dörr. Den flyttades därifrån då en ny kyrka byggdes i Forsa. Ringen är troligen från tidigt 1100-tal och dess lagbud lyder:
"En tvegill oxe och två öre till biskopsstaven för första mässfallet; två oxar och fyra öre för andra mässfallet; men för tredje mässfallet fyra oxar och åtta öre; och all egendom i kvarstad, om han inte gör rätt för sig. Det som de lärde tillkommer enligt landets lag, det blev förr stadgat och stadfäst. Men de gjorde sig detta, Anund i Tåsta och Ofeg i Hjortsta. Men Vibjörn ristade." (Översättning enl. G. Hafström, 1954).

Kyrkan. Enligt Marit Åhlén i Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 27, förvaras originalet i församlingens kassavalv och kopian förvaras i sakristian.