Runsten L1961:5231 i Sparlösa 🇬🇧
Även känd som Sparlösastenen
Foto av Runsten L1961:5231 i Sparlösa
Foto av Runsten L1961:5231 i Sparlösa
Tolkning av runorna
Lämningens runtext lyder på fornvästnordiska, enligt tolkning i Samnordisk runtextdatabas:
"§A Eivísl gaf, Eiríks sonr, gaf Alríkr ... §B ... gaf rau- at gjaldi Þá(?) sat faðir Upsal(?), faðir svát ... ... nætr ok dagar. Alríkr lu--R ugðit(?) Eivísl §C ... þat Sigmarr heiti môgr Eiríks. Meginjôru(?) þuno ept Eivísl. Ok ráð rúnar þar reginkunnu iu þar, svát Alríkr lubu fáði. §D uiu-am ... ... ... §E Gísli gerði eptir Gunnar, bróður, kuml þessi. "
Arkeologisk beskrivning av runstenen
I beskrivningen av runristningen står nedanstående. (Observera att lämnings-beskrivningar ibland kan innehålla information om flera fornlämningar. De brukar då numreras i texten.)
"Runsten (Vg 119), gråsten (enligt Västergötlands runinskrifter är materialet gnejs), 1,8 m hög. Närmast rektangulär med kvadratisk genomskärning, 0,7x0,6 - 0,6x0,6 m. Runhöjd 5-55 cm. Stenen avbildas första gången 1669 inmurad i Sparlösa kyrka. Efter en brand 1684 plockades stenen ut, klövs på längden, och murades sedan åter in i kyrkomuren. Stenen uttogs ur kyrkomuren 1937 och står sedan 1982, efter konservering, i en särskild byggnad 60m SV om tidigare uppställningsplats. Stenen är ristad på alla fyra sidorna. Den ovarsamma hanteringen har gjort att delar av runinskriften och bilderna har blivit förstörda. Runristningens fragmentariska karaktär gör den omöjlig att översätta fullständigt. Intressanta är också bildristningarna, som bl.a. föreställer fåglar av olika slag, fyrfotadjur, krigare till häst, skepp med tydligt markerade århål och vad som tolkats som en tempelbyggnad. Inskriften bedöms vara från 800-talet e. Kr. På stenen finns även en yngre inskrift: "Gisle gjorde detta minnesmärke efter Gunnar, sin broder." Sparlösastenen har säkerligen ursprungligen stått rest i eller vid Sparlösa by. Den visar att byn under vikingatiden varit något mer än bara en normal storby. I varje fall har där under 800-talet funnits en släkt, som levde i en sådan social miljö och hade sådana ekonomiska möjligheter att den kunde låta rista en runsten som återspeglar både tidens hjältediktning och dess konstnärliga bildvärld. Runmonumentet som sådant talar för att Sparlösa by har en lång förhistoria under järnåldern - en utsaga som låter sig väl förena med byns storlek och läge. Enligt Helmer Gustavsson (ATA, 1981) lyder inskriften: "Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik ... gav ... i gengäld ... Då satte fadern i Uppsala(?), fadern som ... Nätter och dagar ... Alrik ... fruktade ej Öjuls ... att Sigmar heter Eriks son ... väldig strid ... Efter Öjuls. och tyd runorna där, de från gudarna stammande, som Alrik ... ristade ..." Uppmålad 1981."
Tycker du förkortningarna är svåra att förstå? Du hittar vanliga arkeologiska förkortningar och deras förklaringar här.
Runstenens geografiska plats
Runstenen finns i Sparlösa socken i Vara kommun (Västra Götalands län).
Terrängen omkring lämningen beskrivs i Riksantikvarieämbetets register som:
"Kyrkogård."
Runstenens GPS-position är inte helt exakt. Det kan skilja upp till några tiotal meter. Om du inte hittar den på angivna koordinater kan du ta hjälp av den här ledtråden:
"I separat utställningsbyggnad ca 7x9 m (V-Ö) stor på gjutet fundament."
Samlade faktauppgifter
Uppgift Innehåll
Latitud: 58.347025
Longitud: 12.838697
Lämnings-ID: L1961:5231
Riksantikvarieämbetets ID: Sparlösa 13:1
Sveriges runinskrifter: Vg119 (Västergötlands runinskrifter))
Plats: Sparlösa kyrka
Placering:
Föremål: Runsten
Material: Gnejs
Runristare:
Antikvarisk bedömning: Fornlämning
Aktuell status: Bekräftad i fält
Skadestatus: Åverkan
Eventuellt namn: Sparlösastenen
Län: Västra Götalands
Kommun: Vara
Socken: Sparlösa
Riksantikvarieämbetets information: https://pub.raa.se/visa/objekt/lamning/9d92d377-f129-44da-aa9e-d292769da081